29 februari 2012
27 februari 2012
Jag är förvirrad. Jag börjar glömma varför det inte fungerade, jag saknar honom mer och mer. Jag vet inte hur jag ska göra för att gå vidare. Kan inte glömma Alla Hjärtans Dag. Vi hade det så bra, otroligt bra, någonting jag aldrig upplevt förut.
Herregud, när ska allt ta slut? När ska man bli lycklig? Hitta den där mannen som gör allt värt det. Som sveper dig av dina fötter och får ditt hjärta att le. Hitta en man, inte en pojke. Dock kanske 22 års ålderskillnad var att ta i lite.
Jag behöver en man som ser mig för den jag är. Som accepterar, respekterar och älskar mig för alla mina små fel och brister.
Jag vill hitta en man att erövra världen med.
Tills denna man hittar mig eller jag honom så blir jag nunna.
För fan för one night stands. Äcklad av bara tanken. Har så svårt att se att det var sådan jag var en gång i tiden, för inte så länge sedan heller, som varje festnatt letade efter någon att dela min säng med och som oftast också hjittade denna någon. För fan. För fan om jag någonsin blir sådan igen.
Jag undrar vad det var som förändrade mig så. Vad det var som fick mig att växa så, om det var en dag eller en händelse, vad det än var så förändrade det mig totalt. Jag är långt ifrån samma person som jag var för ett år sedan. Det känns otroligt skönt. Otroligt därför att jag egentligen aldrig trodde att jag var kapabel till en sådan förändring. Skönt därför att jag trivs så mycket bättre med den person jag är idag.
I miss you, D.
I'm sorry it didnt work out. No regrets.
Herregud, när ska allt ta slut? När ska man bli lycklig? Hitta den där mannen som gör allt värt det. Som sveper dig av dina fötter och får ditt hjärta att le. Hitta en man, inte en pojke. Dock kanske 22 års ålderskillnad var att ta i lite.
Jag behöver en man som ser mig för den jag är. Som accepterar, respekterar och älskar mig för alla mina små fel och brister.
Jag vill hitta en man att erövra världen med.
Tills denna man hittar mig eller jag honom så blir jag nunna.
För fan för one night stands. Äcklad av bara tanken. Har så svårt att se att det var sådan jag var en gång i tiden, för inte så länge sedan heller, som varje festnatt letade efter någon att dela min säng med och som oftast också hjittade denna någon. För fan. För fan om jag någonsin blir sådan igen.
Jag undrar vad det var som förändrade mig så. Vad det var som fick mig att växa så, om det var en dag eller en händelse, vad det än var så förändrade det mig totalt. Jag är långt ifrån samma person som jag var för ett år sedan. Det känns otroligt skönt. Otroligt därför att jag egentligen aldrig trodde att jag var kapabel till en sådan förändring. Skönt därför att jag trivs så mycket bättre med den person jag är idag.
I miss you, D.
I'm sorry it didnt work out. No regrets.
22 februari 2012
21 februari 2012
14 februari 2012
12 februari 2012
09 februari 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)