Läste precis igenom alla mina gamla inlägg här på bloggen och jag måste erkänna att de flesta handlar om dig, Alex, du som i dagsläget inte vill ha kontakt med mig, som inte har velat det ett bra tag nu. Hur kommer det sig att någon kan påverka en människa så otroligt? Vad är det hos denna människa som lämnar så stora spår hos någon annan?
Inte kan jag prata med någon om hur mycket jag saknar dig heller eller skriva ner det här i alla de många meningar jag skulle vilja för det finns inte en varelse på denna jord som inte skulle misstolka det. Är jag den enda i denna värld som känner som jag gör för någon? Är det verkligen så svårt att hitta någon som skulle förstå? suck. Ibland känns det som att jag har tillräckligt mycket livserfarenhet för fyra liv om inte mer. Jag vill ladda upp med 2 paket cigg, några liter cola (alt. vin), skön musik och bara ösa ur mig allt vad jag känner och tänker till någon!, men icke, inte idag. inte detta år. Hmm.. undrar hur nästa år kommer bli nu när lägenhet är avbockad på listan kanske vi får en liten knodd istället. en liten Alexander eller Vanessa. Myser bara jag tänker på det. Och nu tänker jag på sommaren så klart. Som vanligt dras mina tankar till denna underbara varma härliga årstid. Jag längtar till då vårsolens strålar letar sig in genom köksfönstret på morgonen. När man sitter där med kaffekoppen i handen och en skål cocopuffs framför sig. Åh, härliga tanke! Ligger och fånler i soffan nu. Vill ha vår! Det eviga återkommande löftet om SOMMAR. Och cigg. Mina är tillfälligt slut. Älskling, skynda dig hem nu. Morr. Jag vet inte riktigt vad som skedde i tankegångarna här haha men det känns som att det är dags att titta på ett gammalt Gossip Girl-avsnitt nu and dream about summer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag vet nog att du vill..